MammaKvinnan

Jag skriver om livet som 4-barnsmamma. Om att hantera att ha ett barn med funktionsvariation. Om när man upptäcker det största sveket...att ens barn blivit utsatt för sexuella övergrepp av en närstående.

När hatet svämmar över...

Kategori: Det största sveket

Överlag går det bättre och bättre. Men de gånger barnet tampas med efterdyningarna... biverkningarna av övergreppen... och det får konsekvenser för barnet i vardagen, så slår alla känslor till med en styrka jag förvånas över själv. Känslor starka som en orkan... av hat, förakt, äckel och ilska. 
Hur jag vill åka till pedofilen och slå honom tills det enbart är en blodig sörja kvar av honom. 
Han äcklar mig så fruktansvärt! Avskum är ett för litet ord för honom. 
 
Mitt förakt för min mamma, syster och släktingar som accepterar det han gjort...hur kan man acceptera sexuella övergrepp på ett barn? 
Kommer ihåg saker mamma sagt... som att "det var bara två gånger, han har lovat mig det". Seriöst?! Hör hon inte själv vad hon säger? 
Kommer ihåg sånt min syster skrev i sms... "jag ser inte bilden, den stämmer inte. Jag måste ha en paus från det här". Seriöst?! 
Hon skrev det efter hon läst hans erkännande. Kan ni förstå det!? Hon vet att det jag berättat för henne är sant... men hon "ser inte bilden". Hon behöver en paus. Från vad? Hon hade ju inte lyft ett finger! 
 
Hur kan man kasta bort ett barn? Hur kan man tycka att det är okej att låta ett barn bära skammen och skulden? Låta ett barn bära ansvaret för vad en vuxen gjort. 
Hur kan man se sig själv i spegeln efter att ha kastat bort ett barn? 
 

KOMMENTARER:

  • Anonym säger:
    2017-05-25 | 16:42:34

    Vadå paus???? Fattar hon ingenting?? Hur länge ska hennes paus vara?? Vad händer sen? Verkar som det är synd om henne.IDIOT!!!!!! Är bara förnamnet.

    Svar: Precis så känner jag med. Tänk om barnet kunde ta en paus...
    MammaKvinnan

  • Anonym säger:
    2017-05-25 | 17:23:05

    Att din familj och syster svikit dig och de dina så till den milda grad att det är oförlåtligt. Deras handlingar visar att de inte ens är värda att finnas i era liv. De är inte värda er längre. De har förbrukat och missbrukat allt det betyder att vara en familj. Jag kan inte sätta mig in i din situation men jag kan förstå en del utav din frustration, besvikelse och ilska. Jag önskar att det vore så lätt att be dig att glömma dem och deras handlingar på grund av att de inte ens är värda någon form av tanke ifrån dig. Jag förstår att det inte går. Då handlingen från honom och din familj inte går att förstå. Hur ska man kunna förstå ett sånt agerande? Hur ska man kunna hitta ett svar? Då det inte finns något... Ingen förklaring är godtagbar. Och att K-i svikit sin syster på det sättet är oförståeligt, makabert och oförlåtligt.

    Svar: Om man totalt negligerar ett barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp...men inte negligerar pedofilen... då har man tagit ställning! Jag tror att just pga att jag inte förstår deras agerande, har så svårt att släppa dom helt, för det är obegripligt. Tack för dina ord... de ger mig iaf styrka. ❤
    MammaKvinnan

Kommentera inlägget här: